Hurra
Jag klarade mitt teoriprov på TUNGT SLÄP.
Yippie ! ! !
Ååååååå
vad jag saknar dig
M i c k e (min stora vuxna son)
Jag har skrivet ett sms till dig som jag har kvar i utkast i telefonen – jag har inte hittat rätt tillfälle att skicka det.
Det låter så här:
Jag älskar dig mest
när du förtjänar det minst
för då behöver du det bäst.
Kram Mamma
Som sagt var…
Förra veckan var jag i Tibro på Tibro Trafikskola. Jag hade beställt tid i oktober och sparat ihop pengarna. För CE. (Då får man BE och DE på köpet).
Vilken tur – vilka killar och tjejer. – Vilken underbar stämmning där.
All tung teori sitter nu som ett rinnande vatten, för att dom var så bra på att förklara så att man fattade.
Det som däremot inte gick så bra var backningen.
Jag visste det, men ändå så hoppades jag på att jag nu efter flera år med buss och ledbuss, kunde lära mig att backa med trailerdragare och släp blixtsnabbt.
men icke…
Jag backade sammanlagt 4 lektioner (á 55 min) men lyckades inte komma in i fickan, så att jag var nöjd. Det var nog inte heller läraren, fast han sa att jag visst skulle lära mig det bra.
Så nu är jag hemma – pluggar för fullt teori för jag ska göra provet i morgon. Håll tummen !
När jag sedan klarat teorin ska jag åka upp igen till Tibro
- Ni är Bäst –
för jag S K A
klara backningen och senare uppkörningen i Skövde, min födelsestad…
Nu är det dax igen.
Jag ska försöka få mina drömmar att bli verklighet.
En intensivkurs för att få utbildning i teori och praktik i hur man kör lastbil med släp.
Detta blir det svåraste jag gjort. Jag vet det, för jag har varit urkass i alla år i att köra med släpkärra.
Jag har lyft av kärran och vänt den åt rätt håll för hand, innan jag lastat den, så jag vet att jag har jättesvårt för detta.
Men likaväl måste jag testa om min dröm går att förverkliga.
Jag måste FÖRSÖKA…
Du kan fälla tårar för att hon har gått bort
eller le för att hon har levat
Du kan blunda och be att hon kommer tillbaka
eller öppna ögonen och se allt hon har lämnat åt oss
Ditt hjärta kan vara tomt för att du inte kan se henne
eller så kan det vara fyllt av den kärlek ni delade
Du kan sörja för att hon är borta
eller vårda hennes minne och låta det leva vidare
Du kan gråta, sluta ditt sinne, vara tom och vända ryggen åt livet
eller göra vad hon velat;
LE, ÖPPNA ÖGONEN, ÄLSKA OCH FORTSÄTT LEVA
Vuxna är ibland inte vuxna.
Det finns tillfällen och/eller olika människor där en vuxen inte beter sig som dom ska.
När jag var barn fanns ingen föräldraledighet eller ens sjukpenning att få för unga vuxna. Så jag blev lämnad hos ”grandma” som var hemma utan jobb.
Kanske har detta och några andra saker med att göra att jag känt mig sviken i livet.
När jag till slut blev hämtad hade jag redan fäst mig vid den gamla. (Den kärleken varade livet ut).
Något som sedan blev vanligt var att ”min förälder” bara ramlade ihop på golvet och ”var jättesjuk” ”nästan död”.
Detta upprepades dock så många gånger att jag som 11-åring skrek och sparkade på denna vuxen och krävde att han/hon skulle gå upp – annars skulle jag ringa ambulansen och då skulle vi verkligen få se hur sjuk hon/han egentligen var…
Min förälder var ju inte alls sjuk eller död. Han/hon klarade bara inte av att hantera olika situationer på ett bra sätt. Och detta hade ett barn genomskådat…
Då tyckte denna vuxen att det var bättre att spela död. Det funkade säkert till en början. Att barnen lugnade ner sig och var alldeles förfärade, chockade och tyckte fruktansvärt synd om min förälder.
Nu många år senare har jag väldigt svårt för människor som spelar på andras känslor på olika sätt. När jag misstänker att den som t.ex. är sjuk tycker synd om sig själv, blir jag avig.
Istället är det ärligare att faktiskt tala om sanningen för barnen, även om den innebär att man hamnar i dålig dager. Barnen kommer ju en dag själva att förstå att vara vuxen och en bra förälder inte är lätt, att man gör fel flera gånger…
Men människan är stark – förr i tiden gick pojkar till sjöss vid 12 års ålder och flickor flyttade till en annan gård för att jobba hela dagen som piga också vid 12 års ålder. Så man klarar mer än man tror…
Det där med klarspråk och att diskutera sig fram till en gemensam lösning – och att skriva ner allt på ett papper – fungerade bättre än väntat.
Nästan alla saker vi kom överens om att göra inom en viss tid – ÄR KLARA ! ! !
Så nu är det ett nytt år – med nya möjligheter.
Så till mina vänner och till mig – fortsätt drömma – och ta inte negativa saker – så hårt – se dem som en början på något nytt – något bättre.
MISSLYCKAS INTE.
Utan tänk att det blev inte som jag ville just nu – men
det blir så senare…